Skumrengöring i livsmedels­industrin – metod, kemi och vanliga misstag

Vid skumrengöring blandas rengöringsmedlet med vatten och luft och sprutas ut som skum med lågt tryck. Skummet fäster på lodräta ytor, undersidor och ojämna konstruktioner och blir kvar tillräckligt länge för att kemin ska hinna lösa upp fett, proteiner och beläggningar. Därefter sköljs ytorna av.

Metoden används på öppna ytor och utrustning i bland annat kött-, fågel-, fisk-, chark- och färdigmatsproduktion. Typiska ytor är golv, väggar, transportband, stativ, maskinkåpor, bord och backar. Slutna system som tankar och rörledningar rengörs i stället normalt med CIP. Skummet läggs på med mobila skumaggregat eller från centrala anläggningar med satellitstationer ute i produktionen.

Jämfört med att spruta ut rengöringsmedel som vätska eller att rengöra med högtryck har skum flera fördelar:

• Längre kontakttid på lodräta ytor och undersidor.
• Synlig täckning – den som arbetar ser vilka ytor som har behandlats och vilka som missats.
• Lägre tryck, vilket minskar stänk och aerosoler som sprider smuts och bakterier.
• Mindre slitage på lager, packningar och elektronik.
• Stora ytor kan täckas snabbt.

Resultatet av all rengöring styrs av fyra faktorer som beskrivs i Sinners cirkel, uppkallad efter den tyske kemisten Herbert Sinner:

• Kemi – typ av rengöringsmedel och koncentration.
• Temperatur – varm lösning löser fett lättare, men för hett vatten kan få proteinrester att fastna.
• Mekanik – bearbetning med borste eller svamp och vattnets tryck och flöde.
• Tid – hur länge medlet får verka på ytan.

Faktorerna kan delvis ersätta varandra. Minskar man en av dem måste någon av de andra öka för att resultatet ska bli detsamma. Skumrengöring bygger på att förlänga tiden och låta kemin göra en stor del av arbetet, så att behovet av mekanisk bearbetning och högt tryck minskar. Det är också därför resultatet blir sämre när verkningstiden kortas för att hinna klart före skiftstart.

Valet av kemi styrs av vilken typ av smuts som ska bort:

• Alkaliskt skum löser fett och proteiner och är det vanliga valet för daglig rengöring. Det finns även klorhaltiga alkaliska produkter med en viss blekande och desinficerande effekt.
• Surt skum löser kalk och mineralbeläggningar, till exempel avlagringar från hårt vatten, mjölksten och rostmissfärgningar. Det används ofta periodiskt som komplement till den alkaliska rengöringen, med en frekvens som anpassas efter hur snabbt beläggningarna bildas.
• Neutrala produkter används på känsliga material eller där smutsen är lätt.

Även ytornas material påverkar valet. Aluminium, galvaniserade ytor och vissa plaster och gummimaterial tål inte starkt alkaliska eller sura medel. Följ kemleverantörens produktblad och utrustningstillverkarens anvisningar, och byt inte produkt utan att kontrollera att den passar materialen.

1. Förberedelse

   Stoppa och säkra maskinerna mot oavsiktlig start, skydda elektronik mot vatten och ta bort produkter, förpackningsmaterial och lösa föremål.

2. Grovrengöring

   Skrapa, sopa eller skyffla bort större produktrester torrt. Det som tas bort torrt behöver inte spolas ut i avloppet och sprids inte till andra ytor.

3. Förspolning

   Spola av ytorna uppifrån och ned med ljummet vatten och lågt tryck. För varmt vatten kan få proteiner att fastna, och för kallt vatten får fett att stelna.

4. Applicering av skum

   Lägg på skummet med lågt tryck nerifrån och upp, så att hela ytan täcks jämnt. Kontrollera att koncentrationen stämmer med instruktionen.

5. Verkningstid

   Låt skummet verka den tid som kemleverantören anger, ofta i storleksordningen 10–20 minuter. Skummet får inte torka in.

6. Mekanisk bearbetning

   Borsta de ytor där skummet inte räcker, som skarvar, hörn, bandkanter och fastbränd smuts.

7. Eftersköljning

   Skölj bort skum och löst smuts uppifrån och ned med lågt eller måttligt tryck. Golv och avlopp sköljs sist.

8. Visuell kontroll

   Gå igenom alla ytor och åtgärda rester innan nästa steg. Desinfektion på en smutsig yta ger dålig effekt.

9. Desinfektion

   Applicera desinfektionsmedel med rätt koncentration och verkningstid, och skölj med dricksvatten efteråt om produkten kräver det.

10. Avslutning och verifiering

    Dra bort stående vatten, låt ytorna torka och verifiera resultatet, till exempel med ATP-mätning, innan produktionen startar.

Skummet torkar in. Om verkningstiden blir för lång, lokalen är varm eller ytorna redan är varma torkar skummet och lämnar en beläggning som är svårare att få bort än den ursprungliga smutsen. Intorkad kemikalie kan också angripa känsliga material. Dela därför upp stora rum i sektioner som hinner sköljas i tid.

Högtryck används fel. Högt tryck slår sönder smutsen till fina droppar och aerosoler som sprider bakterier till ytor som redan är rena, och kan pressa in vatten i lager, packningar och elektronik. När kemin har fått verka räcker oftast lågt eller måttligt tryck.

Koncentrationen är fel. För låg dosering ger sämre resultat. För hög dosering ger inte renare ytor, men ökar kemikalieåtgången, risken för materialskador och svårigheten att skölja bort resterna. Kontrollera doseringen regelbundet, särskilt efter produktbyte eller service på utrustningen.

Ordningen är fel. Den som sköljer golvet före utrustningen, eller spolar höga ytor efter att de lägre redan är klara, flyttar smuts till rengjorda ytor. Arbeta uppifrån och ned och låt golv och avlopp komma sist.

Rengöringsmedel för livsmedelsindustrin är ofta starkt alkaliska eller sura och kan ge allvarliga skador på ögon och hud. Skum och stänk gör att medlet hamnar på fler ställen än man räknar med. Grundutrustningen är:

• Skyddsglasögon eller visir.
• Kemikalieresistenta handskar.
• Vattentäta skyddskläder eller förkläde.
• Stövlar med halkskydd.
• Andningsskydd när säkerhetsdatabladet anger det.

Blanda aldrig produkter. Sura och klorhaltiga medel kan tillsammans bilda klorgas, så skölj noggrant mellan steg med olika kemi. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga, ögondusch ska finnas nära arbetsplatsen och personalen ska vara utbildad i både metod och kemikaliehantering.

Food Support utför skumrengöring av golv, väggar, produktionslinjer och utrustning i livsmedelsanläggningar och har arbetat med hygienisk rengöring sedan 2007. Arbetet läggs i era produktionsstopp, med kemikalier avsedda för livsmedelsmiljö och metod anpassad efter material och hygienzon. Varje insats loggas, och vi kan också utbilda er egen personal i metod, kemikaliehantering och skyddsutrustning.